23 år är en ganska lång tid och om man inte ens var bra på tiden då det begav sig, ja då blir det en del flaxande. Men fyra vurpor senare, herregud jag kommer få en lårkaka på ena skinkan, så tog jag mig ändå runt drygt 4,2 km i spåret. Japp, idag var det dags att testa gårdagens inköp. Mannen och jag åkte iväg nu på eftermiddagen, glada i hågen och ganska laddade, men ändå med en viss insikt om att vi nog borde testa ett av de kortare spåren första gången. Redan i första backen så fick jag vikten åt fel håll och föll, men efter ytterligare ett par graciösa (eller inte) vurpor så tog det sig, även om jag inte vill påstå att jag varken tog mig fram fort eller snyggt.
Frågan är dock om jag kan sitta i morgon, eller över huvud taget röra mig, jag återkommer om det.
Bjuder på den osminkade, ofokuserade sanningen från en mobilbild i spåret.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar